söndag 3 juni 2012

Rymdinvasion i Lappland

Igår var det riktigt dåligt väder, jag kände mig lite småsjuk och Lena jobbade först och åkte sedan på 25 årsfest hos en klasskompis. Då kollade jag på 3 st Gamla Steven Seagalfilmer..."Under Belägring 1", "nico hard to kill" och "On deadly ground". Ingen av ovannämnda filmer förtjänar någon recension, inte endast för att de inte är bäst i världen utan även för att det inte var första gången jag så dem (jag har en liten regel att en film blir bara recenserad när jag ser den för första gången, sen om det var värt det att lägga X antal timmar på att se dem igen är en annan fråga:)) I morse så tänkte jag att "äsch jag fortsätter B-filmsracet" och kom då genast att tänka på en film som jag fått låna av en arbetskamrat. "Rymdinvasion i Lappland" "Ett UFO slår ner i ett vintrigt Lappland. Amerikanska och svenska forskare drar norrut till Riksjärvi för att forska. Dr Wilsons vackra dotter, olympiska stjärnan Diane, ägnar sig åt att duscha och åka skridskor, tills hon blir kidnappad av ett sex meter högt hårigt monster som tidigare rivit samernas renar. Under tiden sitter utomjordingar i sitt UFO och övervakar händelseutvecklingen. Den håriga besten anfaller kåta, samer och vetenskapsmän, men med facklor, knivar och spjut går de till motattack. Och på Högfjällshotellet sjunger Brita Borg Midnight Sun Lament till tonerna av Ack, Värmeland du sköna." Filmen kom 1959, den var svartvit och den var precis som jag tänkte mig att den skulle vara MEN! Enda sedan jag såg "Zorro" 1957 med Guy williams (de avsnitten som visades i Disneydags) har jag känt en viss kärlek till filmer från den epoken. Här kände jag verkligen att det var samma era och det roliga med att se en film som är så gammal är att jag inser hur mycket svårare allt var förr. Om någon åkte skidor ner för ett stup i en film från 50 talet så gjorde han verkligen det... det var ingen blue-screen med en dataanimerad skog och en stuntman... Effekterna (om man får kalla det så) var ju inte vra om man ser till vad man kunde göra bara 15 år senare men återigen med tanka på vad man hade då så tycker jag att modellerna och illusionerna var helt ok:) Nej jag drog mig ett tag för att se den och nu när jag sett den förstår jag inte riktigt varför för jag tycker ändå att dessa gamla filmerna har ett underhållningsvärde och inte bara för att sitta och skratta för att det är dåligt utan även för att man får en inblick i vad som var "inne" då på den tiden. Betyg (om jag varit 30 år och sett den när den kom 1959: 4:a säkert) (Som film idag: går inte att sätta ett rättvist betyg...men jag gillade den:))

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar